Gonna Be Thin

Igår när jag skulle iväg en sväng till affären för att handla tuggummi, såg jag en kissemisse som stod och jamade. Den verkade inte vara tam, men jamade.

Så jag gick in i affären. Köpte mina tuggummin och även lite kattmat som jag tänkte ge till missen.

Men när jag kom tillbaka var den borsta :(

Det är såhär det blir när man glömmer att bifoga bilder när man mobilbloggar (vilket jag alltid gör)

Så nu bifogar jag nu ist.

Likadant som de senaste dagarna (höhö) + Te som är gjord på Rysk rot :) Gott och uppiggande samt håller nere ens aptit :)

Idag är det jobb igen.. Skönt faktiskt!

Jag la en beställning igårkväll hos Gina tricot. Inte så genomtänkt kanske. Eftersom att jag borde spara mina pengar. Sen kommer jag inte hinna få mitt paket innan min operation och det innebär att jag inte kommer att kunna testa mina jeans heller förens om förens veckor. Eftersom att man inte får anstränga sig och det gör man ju när man drar i ett par slimmade jeans. Fan!

Jag beställde även fyra tröjor i samma modell men i olika färger + 1 halvgenomskinlig skjorta som är lite längre vid rumpan + militärbikini. Nu SKA jag nå mitt mål till sommaren.

Jag har en förmåga att beställa samma kläder i tusen olika färger. Just pga att jag hillar just DEN modellen.

Min arbetskamrat var sugen på massa sötsaker under vårt pass. Det smittade av sig... Efter en stund satt jag och tryckte i mig 1 hallongrotta/gömma?, 1 liten kärleksmums, 8st mandelbiskvier och en näve natcho chips.. Tragiskt. Jag var inte ens sugen. Ändå fick jag ett behov av att jag var tvungen till att äta också. Sjukt!

Ovanpå det serverades det makaroner och skinksås till middag idag på jobbet. jag hade kunnat dricka min proteindrink som även är mättande (one meal, fitnessguru) och hållt mig på den. Men nejnej, den stod i kylen. Bra jobbat där!

Jag är så trött på detta. Jag har helt ärligt inga vänner alls. Detta är inte normalt. Att jobba, träna, vara hemma och sen träffa min pojkvän när våra scheman funkar vilket är en gång i veckan eller varannan vecka så som det är just nu.. Jag vill bara ha ett normalt jobb. Kunna ta på mig fina kläder utan att känna mig som en heffaklump och känna mig som världens ävkligaste fetto som finns. Jag orkar inte det.

Sen måste jag visa mig otroligt stark på mitt jobb. Visa min "styrka" för dessa människor som jag arbetar och hjälper. Eftersom att dessa människor själva lider av mycket allvarliga psykiska sjukdomar. Det är ett helvete rent ut sagt. Att le, få dom till att se fram och älska sina liv. Att de ska bli självständiga individer och ha en normalt fungerande vardag med den sociala biten.

Jag har slutat helt att väga och räkna kalorier i min mat. För jag vet att det bara blir värre med tiden. Tankarna och ångesten finns där vid exakt varje måltid. Jag blir mer och mer rädd för varje tugga. Det händer ofta att jag tar in en sked ex jordnötssmör i munnen och rör lite med tungen på det. För att sedan spotta ut det. För att ångesten växer för mycket. Den blir outhärdig. Jag vill inte spy. Jag har aldrig hållt på med det, att spy. Men tanken finns där väldigt ofta. Lite för ofta. Men jag ska inte. Jag ska aldrig börja med det. Oavsett vilket. Jag vill inte gå tillbaka till så som jag var innan jag gick upp i vikt igen. Men tankarna finns där dagligen. Jag vill gå tillbaka till den gamla jag. Där verkligen allt handlade om mat och inte mat. Där jag kunde klappa mig själv på axeln varje kväll. För att jag visste att vågen skulle visa fina siffror nästa morgon. Jag vill inte gå tillbaka till det gamla. Men samtidigt mådde jag bättre än nu. Jag var minst lika ensam och jag hade lika lite socialt. Så fort jag har fått min lön ska jag köpa bantningstabletter. Jag vill gå ner mycket i vikt, på kort tid. Där jag kan titta på mig själv i spegeln och se alöt det som jag vill se. Allt det som jag anser vara vackert.

Det finns så mycket tankar som jag vill skriva ner här i bloggen. Men jag är rädd för det. Jag måste vänja mig lite över tanken av att skriva ner det här..

Världens flummigaste text. Men så är det ibalnd när hjärnan går på högvarv innan läggdags.. (Eller alltid om jag ska vara helt ärlig)

Jaja... God natt

Idag har jag jobbat hela dagen.. Så drygt. Vill bara hem. Dricka te och titta lite på tv. Eller städa så att jag bränner lite kalorier (hö höö)

Nu är 5(!!!) dagar kvar till min beräknde OP. Jag kan inte ens beskriva hur mycket som jag längtar! Jag till och med drömde om det i natt.

Jag var lite dum häromdagen. Men samtidigt kändes det rätt just då. Jag tatuerade in min pojkväns namn på mig. Inte så genomtänkt kanske... Men jaja, vad ska man göra. Jag hade en "gratis" tatuering till godo. Så visste jag inte vad jag skulle göra. Har alltid varit sugen på att tatuera mig på revbenen.

Men i framtiden oavsett vilket. Så kommer jag att täcka över den med en fjäder. Så fint. Lätt som en fjäder. Men det får blir när jag når mitt mål ❤

Sitter på jobbet och kollar på tv.. Det är såå drygt. Vill ha något att göra eller sluta för dagen.

Jag hatar att vakna tidigt.

Tänk om man bara kunde vakna upp en morgon och vara sådär perfekt smal ❤

Idag är det en ny dag med nya tag..

Jag åt pepparkaksgröt till frukost och nu är jag påväg till mitt jobb. Det blir jobb hela dagen och kvällen.

Komiskt att jag arbetar med psykiskt sjuka människor va?....

A har somnat för ett tag sedan.. Själv är jag sömnlös som vanligt.. Hur orkar han ens med mig helt ärligt?

Min mamma berättade för mig att hon har hämtat hem en blodtrycksmätare och en P-glukos apparat från jobbet.. Får kolla imorgon hur jag ligger till i sockret och i mitt blodtryck.. Jag misstänker att jag har blodtrycksfall eller diabetes. Härligt!

Jag känner mig så konstig. Kroppen känns avdomnad och jag har ingen balans. Förstår inte vad som är fel. Jag vill bara gå hem från min pojkvän och gråta så mycket som det bara går.

Han är glad och på bra humör. Jag är helt tvärtom. Förstår inget..

(Det kommer bild sen)